Glasnost

Har otroligt ont i halsen och har i princip ingen röst att prata med. Konsekvens: jag har gett mig själv pratförbud.
Har nu inte sagt ett ord på sex timmar. Trots att det bara är jag här hemma och jag egentligen inte behöver prata så lider jag.
Det är jobbigt att måsta vara tyst!
Tänker dock att det är bra för mig, att min röst kommer tillbaka fortare.  Utan msn skulle jag dock känna mig mycket mycket ensam.

Med min vanliga framförhållning blev det panikskrivande igår av de två sidorna till litteraturseminarium 3 som vi hade idag. Satt till kvart i tolv i humhusets datasal,
inte en själ där
bara jag^_^
Men nu är jag klar! Har nu lite mer än två veckor kvar innan det är dags att cykla runt och ta hand om alla gamla tanter och farbröder i Skelleftehamn. I år ska jag satsa på att bli bäst på att rulla hår, lagom hårt och tjockt. Sanningen är att tanterna nog tycker att man är lite sådär lagom bakom som inte kan rulla hår ens en gång^_^
I sommar kommer min lägenhet att bebos av min gamla klasskompis Malin vilket gör att jag slipper betala femtusen för en lägenhet som ingen bor i! Känns underbart!

• Har fyllt 22 år
• Sett Pirates 3
• Inte städat
• Purknat till på min dator
• Halvsprungit blodomloppet

---

På väg från att ha värmt maten idag hälsade jag på min snygge latinovän och Lisa undrade kraftigt varför jag inte satsar på honom eller bjuder någon av alla mina andra snygga vänner på nån fest nån gång. (hon anser att jag har drösvis med snygga killkompisar som jag borde stöta på) Jag förklarade mig med att jag är bra på vänskapsbiten men sämre på det andra. Att de är snygga sen behöver ju inte betyda att jag vill vara något annat än vän med dem. Tror helt enkelt att jag när jag väl gillar någon blir ordentligt insnöad, är inte typen som snöar in mig lite här och var. Men det kan ju vara en vanesak också. Trivs dock rätt så bra som det är, varför ändra något som funkar?
Det kan bli bättre.

Your Hair Should Be Orange

Expressive, deep, and one of a kind. You pull off "weird" well - hardly anyone notices.

You Are 27 Years Old

Under 12: You are a kid at heart. You still have an optimistic life view - and you look at the world with awe. 13-19: You are a teenager at heart. You question authority and are still trying to find your place in this world. 20-29: You are a twentysomething at heart. You feel excited about what's to come... love, work, and new experiences. 30-39: You are a thirtysomething at heart. You've had a taste of success and true love, but you want more! 40+: You are a mature adult. You've been through most of the ups and downs of life already. Now you get to sit back and relax.

Satt i princip hela kvällen i förrgår oc testade mig om olika saker, känner mig lite närmare sanningen om mysteriet som är jag. En del av testerna vara bara helt vanligt skumma, en del försökte vara insiktsfulla och andra var bara plain stupid.
Nu till testerna! Detta är det jag lärde mig om mig själv i förrgår:

 

You Are "Dizzy and Giddy"

You Are 68% Feminine, 32% Masculine

You are in touch with your feminine side. Sensitive, intuitive, and caring are all words that describe you. And you're just masculine enough to relate to both men and women.

You Are Elektra

There's really no superhero with more style than you. Because who could beat being sexy assasin ninja?

Yes, who could beat being a sexy assasin ninja!

You Are A Chestnut Tree

You are a born diplomat with a well developed sense of justice. And even though you're impressive and intimidating, you're also fun to be around. You can be irritated easily, and you sometimes act superior. Nevertheless, you are sensitive of others feelings and very loyal. Sometimes you feel misunderstood and are fiercely close to those who know you best.

Exotic Dancer Name Is...

Valentina

However did you know!?




Exotic Dancer Name Generator

Är inte en frekvent bloggare. Egentligen är det som med mycket av det som jag företar mig, intensivt till en början sen mer och mer sporadiskt  Till exempel är jag världsbäst på ordning och städning i kanske två veckor efter det att jag bestämt mig för det.. sen.. ja det går helt enkelt inte.
Men jag tror på förändring även när det ser hopplöst ut.
Jag tillhör ju nämligen den skara människor som hoppas in i det sista även när det helt klart är dött lopp. Jag lär mig av mina misstag dock och jag har blivit lite bättre på att öppna ögonen.

Senaste veckan har jag varit på vfu och lyssnat på snart arbetslösa genomcyniska lärare med bergatrollsskratt. Trots/tack vare har det varit jätteroligt att vara där och jag har trivts med att gång på gång förklara adjektiv och det faktum att det inte är skor som man knyter runt halsen...
Det är dock grymt skönt att vara tillbaka hemma och bara rå om och ta hänsyn till mig själv igen. Trots att jag predikat oegoism hela veckan för min vfukollega kan jag med gott samvete säga att jag nu bara tänker på mig själv och ingen annan.
Det är i alla fall vad jag inbillar mig själv.
Lyssnar på
She Wants Revenge - Tear you apart
Linkin Park - By myself

Jag nyser, snörvlar och hostar. Slutsats, jag har sällat mig till alla andra med lovförkylning. Det positiva är att jag har någon att skylla på... jag vet vem som är den skyldiga smittkällan. Hade jag svurit skulle här ha följt en lång harang men det gör jag inte så jag hänger ut honom istället så får någon annan svära åt mig. Nils Hansson
Det är i alla fall den enda jag vet i min närhet som varit förkyld innan mig. Får skylla mig själv som tackade ja till att jobba på det där symosiet med det überkrångliga namnet som hade med regioner att göra. Fick en massa mat vin och lite pengar för besväret men som sagt även en lungförkylning som kommer att göra mig till en ytterst jobbig person de närmaste dagarna. Lyckligtvis för alla umebor ska jag åka hem till Skellis och smitta ner min familj istället. Visserligen är jag tillbaka på måndag men hoppas då vara symtomfri!

Igår gjorde jag mitt första framträdande som general för höstens inspark tillsammans med kollegorna Sandra och Johan. Var asnervös innan men upptäckte att det känns som att det ligger för mig att bestämma saker. Visste visserligen redan att jag tycker om att kommendera nu får vi se hur länge det dröjer innan alla hatar mig för att jag vill kontrollera allt :) Kände mig dock lite naken utan Anton som pga avståndsproblem inte kunde vara där, funderar på satellitlänk på storbildskärm till nästa gång...

Har idag tagit itu med mitt diskberg sen minst en vecka tillbaka... är så snuskig av mig. Min högsta önskan just nu är ju att bli ordningssam och duktig, allt det som man borde vara. Men sanningen är nog den att jag dels är för lat och dels trivs för bra i skiten. Sen kan jag leva på att alla andra tycks tro att jag är ordningssam och organiserad får vara sanningen lär folk inom någon slags snar framtid.

Nu ska jag packa och dra mig iväg sen. Vill också påpeka att jag nu lagt ner det hela även om jag varken vill tro på mig själv eller gör det.
Hoppet är det sista som dör.

Shuffle
Regler
1. Sätt din musikspelare på shuffle
2. Tryck nästa för varje fråga
3. Använd titeln på sången som svar även om de är helt konstigt. INGET FUSK!
1. Hur mår du idag? Hole in my soul
2. Kommer du komma långt i livet? Бриллиантовые дорогы (Brilljantvägar)
3. Hur ser dina vänner på dig? Казанова (Casanova)
4. Kommer du att gifta dig? Sunny day
5. Vilket är ditt livs temasång? Dance, dance
6. Vilken är ditt livs historia? Love calling earth
7. Hur var gymnasiet? Farbror Frej
8. Hur kan du fortsätta i livet? Tusen dagar härifrån
9. Hur kommer morgondagen att se ut? Spökstad
10. Vad är det bästa med dina vänner? All I ask of you
11. Vad kommer hända nästa vecka? Track 15
12. Vilken sång beskriver dig bäst? Kurenai
13. Hur går ditt liv? Protestlåt
14. Vilken sång kommer spelas på din begravning? Wishing you were somehow here again
15. Hur ser världen på dig? Хлоп-хлоп (smäll smäll/klatsch klatsch)
16. Kommer du att ha ett lyckligt liv? Alive
17. Vad tänker dina vänner om dig egentligen?? Aurora
18. Vilken sång beskriver den personen du är attraherad av? Zamba del Che
19. Vad skulle du vilja säga till den nästa generationen? The Living Daylights
20. Har du en mörk hemlighet? Feels like I'm in Love
21. Trånar människor efter dig i hemlighet? Tusen och en natt
22. Hur kan du göra dig själv glad? Защищаться очками (Försvara sig med glasögon)
23. Kommer du att få barn? Lifesavers
24. Vad är goda råd för dig? Gimme stiches
25. Hur kommer du att bli ihågkommen? Cross Over
26. Vilken är din dags sång? Walking With A Ghost

Eftersom att alla brudar förutom jag och Manna fick förhinder ikväll blev det bara vi två och min älsklingspojke tillika Mannas ca 8 månader gamle son Pentti! Fetlång mening som jag inte orkar dela på, är för trött helt enkelt.
Resten av kvällen har jag övertänkt i evighet, utan slut eller början. Har attackerat alla mina vänner och malt på tills ders öron skrikit av utmattning. Man kan undra när jag ska sluta och om det verkligen är värt det.  Mitt nuvarande känslotillstånd är "I wanna fucking tear you apart"
Snällheten kickar dock in och säger att jag bara ska riva liten bit...

Tänker för mycket.
Det är det jag gör hela tiden... tänker och vrider och vänder och tolkar in i det oändliga.
Har också kommit till insikten att jag har en i princip aldrig sinande brunn av hopp och ett enormt kontrollbehov.
Så vad gör man då, när man har ett stort hopp, kontrollbehov och tänker för mycket?
Har fått en massa tips och idéer om att tänka aktivt i andra tankemönster och släppa saker innan de gnager för mycket. Vet dock inte hur jag ska göra, lider lite av det just nu men annars inte mer än gemene man. Egenskaperna blir nog kvar men ska försöka tona ner dem lite, en liten bit.

En bra sak med mina insikter de senaste dagarna är att jag nu kan beskriva mig själv med tre ord:
Kontrollberoende
Hoppfull
Övertänkare

Mina bästa källa för humor just nu:
http://persephone.nu/711/

Har suttit hela dagen idag och förberett mig för opponeringen imorgon. Hade först tänkt att jag inte skulle vara så elak utan ha överseende med småsaker som stavfel. Efter att ha suttit i typ en timme, ändrade jag mig.... satt sedan efter det och anmärkte på varenda litet fel. Jublade till en smula varje gång jag hittade något riktigt smaskigt att kritisera. Det kändes så asskönt!

Frågan är bara hur jag kan gå från att ha snällhetskomplex en dag till att bli en övernitiskt äkta icequeen nästa dag.
Har starka misstankar om att det är en rejäl dos purkenhet för helgen som ligger till grund för det hela. Bra med helgen var att jag fick träffa mina morföräldrar och kusiner samt övrig familj. Dåligt med helgen var att alla i Ume hade askul när jag var borta... ville personklyvas på stubben! Sen satt jag med rapporten typ hela lördagen och det kombinerat med ett havererat usb-minne aka "snoppen" gjorde mig inte gladare. Sedan kröntes min purkenhet med en purkenhetsbesvikelse liknande känsla eftersom att det planerade söndagsaktiviteten blev inställd. Tyvärr var detta föga förvånande men känslan försvann inte för det.

Lägga ner är väl det uppenbara alternativet men är begåvad med ett sånt fruktansvärt enormt hopp inom mig så det lär inte hända förrns jag får en rent ut sagt stort fett enormt asstort nej... helst i skrift med fotnoter och källförteckning.

Vill vara sådär löjligt gulligt lycklig som en vän till mig var häromdagen, så att det skiner, strålar och gnistrar om en.

Om någon råkar veta ett sätt man kan döda hopp på hör av er... jag behöver er!

The icequeen med snällhetskomplex och tillfälligt elakhetsil

Då sitter jag här igen då och gör absolut ingenting fastän tiden tickar i väg och rapporten inte skriver sig själv.

I övrigt funderar jag på om jag ska jobba två perioder eller en i sommar vilket känns som världens lyxproblem, men det ger mig ångest ändå.

Spelade Guitar hero 2 igår tills min vänsterhand värkte asmycket! med jag klarade heartshaped box på MEDIUM! Kände mig riktigt stolt!

Ska till Skeå och fira morfar som fyller 80 år i helgen, men ska tillbaka hit på söndag för att fixa inför veckan och förhoppningsvis ska jag och Thomas hitta på något. Om det inte visar sig att han pluggat för lite det vill säga...
Annars får jag ta och göra något nyttigt för världen som att till exempel städa min bakterihärd till lägenhet! Eller så sätter jag mig bara och slappar, lutar nog åt alternativ nummer två.

Nu måste jag sätta igång! Ingen pardon längre, jag menar så jobbigt kan det ju egentligen inte vara!

Anna med snällhetskomplex

punkt slut