Jobb, jobb, jobb
Har nu jobbat tre stycken 8,25timmars dagar och var när jag kom hem från jobbet igår vansinnigt trött. Så trött som jag var nu har jag inte varit sen i somras. Att plugga är uttröttande på ett annat vis helt enkelt, inte lika fysiskt uttröttande helt enkelt.
På jobbet finns en citatbok full med alla underbart roliga saker som våra gamlingar kläckt ur sig. Borde ha ett redo nu men som realtivt nyvaken är de alla bortflugna ur mitt huvud. Ska vila idag nu och sen samla krafter för helgen som innebär 22.5 timmars jobb. Det blir dock mycket pengar och sen är jag ledig från 12 på söndag till tisdag morgon kl 0645! Mums!
Nu är det kylskåpsstädning och matlagning, to the rescue!
På jobbet finns en citatbok full med alla underbart roliga saker som våra gamlingar kläckt ur sig. Borde ha ett redo nu men som realtivt nyvaken är de alla bortflugna ur mitt huvud. Ska vila idag nu och sen samla krafter för helgen som innebär 22.5 timmars jobb. Det blir dock mycket pengar och sen är jag ledig från 12 på söndag till tisdag morgon kl 0645! Mums!
Nu är det kylskåpsstädning och matlagning, to the rescue!
Hälsporre? Nä det är mycket roligare att få intravenös medicin på akuten
Har blivit mycket inklistrande av htmlkoder nu på senaste tiden så jag tänkte nu drista mig till att skriva ett inlägg med lite innehåll.
Har nu lämnat Umeå för sommaren och tagit mig till hemstaden Skellefteå där jag gjort mig hemmastadd i mina föräldrars arbetsrum och ätit jordgubbar med ingefära och muscovadosocker. När jag förberedde min lägenhet för att hyra ut den under sommaren till min gamla klasskompis Malin beslutade jag mig för att äntligen ta mig ner på stan och inhandla en brandvarnare. Sagt och gjort så promenerade jag i torsdags ner till Clas Ohlson och inhandlade en brandvarnare som både ska upptäcka explosinsstartande bränder och mer småpyrande saker. Tror dock att jag inte behöver en liten manick som piper för att berätta för mig att mitt kök just exploderat, det kan hända att jag märker det själv eftersom jag sover 2,5 meter från spisen^_^.
Väl färdig på stan så promenerade jag hemåt och när jag kommit till östra gymnasiet ungefär så kände jag att jag hade lite ont i min ena fot men jag tänkte att jag bara var lite trött av allt gående. Problemet var att det onda aldrig ville försvinna. Jag badade fötterna i varmt saltat vatten, masserade dem, höll dem högt och iklädde dem med mina varmaste tjocksockar, inget hjälpte. For sen på fika med Hanna och Thomas haltade runt litegrann, kände mig lite sådär lagomt fånig.
Var fortfarande inte bättre på fredagen men kunde tack vare Anton (som lånade mig sin cykel) ta mig till tomtebo där jag satt barnvakt ett par timmar. Hade nog helst behövt sitta ner men eftersom jag lovat haltade jag runt längs nydalasjön och försökte få ungen att sova, gick utomordentligt obra. När sen mamma kom på eftermiddagen gav hon mig diagnosen att jag hade fått en hälsporre och skulle må bäst av högklackade skor. Resten av kvällen gick jag runt i högklackat alternativt skuttade runt på tå för att hämta saker. Är inte den sortens människa som sitter still när man måste. Kunde på grund av foten inte så lät ta mig nånstans men Hanna kom och höll mig sällskap mina sista timmar i Umeå, utan dator är det svårt att underhålla sig själv^_^
Det är dock ingen hälsporre jag har utan en knarrande seninflammation, typ. Den har ett långt fint namn som jag inte kommer ihåg. Har iallafall haft det en gång förr för närmare tio år sen och så fort min fot knarrade så tänkte jag, aha nu vet jag. Så idag har jag varit på akuten och och fått 5000 enheter á 3ml av blodförtunnande medicin intravenöst. Ska få samma imorrn och i övermorgon också och eventuellt en gång till.
Tills allt är läkt skuttar jag runt och njuter av den sista ledighet som jag har innan jobbet på måndag!
Så det var hela historien om min fot. Ska försöka se mig om efter skor som inte gör att jag får sådana här roliga åkommor och slänga de skor som är trasiga. Lovar ingenting men ska försöka.
Har nu lämnat Umeå för sommaren och tagit mig till hemstaden Skellefteå där jag gjort mig hemmastadd i mina föräldrars arbetsrum och ätit jordgubbar med ingefära och muscovadosocker. När jag förberedde min lägenhet för att hyra ut den under sommaren till min gamla klasskompis Malin beslutade jag mig för att äntligen ta mig ner på stan och inhandla en brandvarnare. Sagt och gjort så promenerade jag i torsdags ner till Clas Ohlson och inhandlade en brandvarnare som både ska upptäcka explosinsstartande bränder och mer småpyrande saker. Tror dock att jag inte behöver en liten manick som piper för att berätta för mig att mitt kök just exploderat, det kan hända att jag märker det själv eftersom jag sover 2,5 meter från spisen^_^.
Väl färdig på stan så promenerade jag hemåt och när jag kommit till östra gymnasiet ungefär så kände jag att jag hade lite ont i min ena fot men jag tänkte att jag bara var lite trött av allt gående. Problemet var att det onda aldrig ville försvinna. Jag badade fötterna i varmt saltat vatten, masserade dem, höll dem högt och iklädde dem med mina varmaste tjocksockar, inget hjälpte. For sen på fika med Hanna och Thomas haltade runt litegrann, kände mig lite sådär lagomt fånig.
Var fortfarande inte bättre på fredagen men kunde tack vare Anton (som lånade mig sin cykel) ta mig till tomtebo där jag satt barnvakt ett par timmar. Hade nog helst behövt sitta ner men eftersom jag lovat haltade jag runt längs nydalasjön och försökte få ungen att sova, gick utomordentligt obra. När sen mamma kom på eftermiddagen gav hon mig diagnosen att jag hade fått en hälsporre och skulle må bäst av högklackade skor. Resten av kvällen gick jag runt i högklackat alternativt skuttade runt på tå för att hämta saker. Är inte den sortens människa som sitter still när man måste. Kunde på grund av foten inte så lät ta mig nånstans men Hanna kom och höll mig sällskap mina sista timmar i Umeå, utan dator är det svårt att underhålla sig själv^_^
Det är dock ingen hälsporre jag har utan en knarrande seninflammation, typ. Den har ett långt fint namn som jag inte kommer ihåg. Har iallafall haft det en gång förr för närmare tio år sen och så fort min fot knarrade så tänkte jag, aha nu vet jag. Så idag har jag varit på akuten och och fått 5000 enheter á 3ml av blodförtunnande medicin intravenöst. Ska få samma imorrn och i övermorgon också och eventuellt en gång till.
Tills allt är läkt skuttar jag runt och njuter av den sista ledighet som jag har innan jobbet på måndag!
Så det var hela historien om min fot. Ska försöka se mig om efter skor som inte gör att jag får sådana här roliga åkommor och slänga de skor som är trasiga. Lovar ingenting men ska försöka.
Which Harry and the Potters song are you?
| Which Harry and the Potters song are you? |
 You're not a Harry and the Potters song, you're a Whomping Willows song! Not too shabby at all :) You're probably either a giant hippy or one violent S.O.B. Take this quiz!  Quizilla | Join | Make A Quiz | More Quizzes | Grab Code |
Byta?
Åt frukost ute imorse på gräset utanför huset, jättehärligt! Mindre härlig är min lilla förkylning som förpestar mitt liv.
Det finns just nu ungefär ett ton saker som jag borde göra varav de allra flesta handlar om att städa lägenheten. Jag har dock blivit mästare på att undvika att göra just det::) Städar hellre hos andra just nu så om det är någon som är villig att utbyta städtjänster med mig HÖR AV ER! Seriöst gör det! Det är en bra deal, jag städar hos dig och du städar hos mig, kan det bli bättre?
Det finns just nu ungefär ett ton saker som jag borde göra varav de allra flesta handlar om att städa lägenheten. Jag har dock blivit mästare på att undvika att göra just det::) Städar hellre hos andra just nu så om det är någon som är villig att utbyta städtjänster med mig HÖR AV ER! Seriöst gör det! Det är en bra deal, jag städar hos dig och du städar hos mig, kan det bli bättre?
Tyst
Har otroligt ont i halsen och har i princip ingen röst att prata med. Konsekvens: jag har gett mig själv pratförbud.
Har nu inte sagt ett ord på sex timmar. Trots att det bara är jag här hemma och jag egentligen inte behöver prata så lider jag.
Det är jobbigt att måsta vara tyst!
Tänker dock att det är bra för mig, att min röst kommer tillbaka fortare. Utan msn skulle jag dock känna mig mycket mycket ensam.
Har nu inte sagt ett ord på sex timmar. Trots att det bara är jag här hemma och jag egentligen inte behöver prata så lider jag.
Det är jobbigt att måsta vara tyst!
Tänker dock att det är bra för mig, att min röst kommer tillbaka fortare. Utan msn skulle jag dock känna mig mycket mycket ensam.
