Skor och dess fotriktighet

Har de senaste veckorna besvärats av ont i fötterna på olika sätt vilket varit minst sagt okul. Antingen har det varit hälarna som smärtat eller så någon liten muskel någonstans eller så hålfoten. När fötterna varit hyfsat ok så har benhinnorna varit igång. Nu har det börjat bli bättre i fötterna men min mor har börjat hävda att jag alltid haft problem med mina fötter, något som jag själv tydligen inte riktigt minns.

Huruvida jag har haft problem med fötterna jämt eller inte är inte det viktiga just nu. Nu står jag inför det faktum att jag måste införskaffa fotriktiga skor för att överleva sommarens strapatser. Det finns dock ett problem med skor som är bra för fötterna, de är rent ut sagt inte snygga någonstans. De är dessutom inte ett uns somriga eftersom att människor vars fötter behöver dessa skor uppenbarligen inte anses ha någon vilja överhuvudtaget att ha något lätt och lagom på sina fötter! Skorna är stora och klumpiga och är gjorda för målgruppen 65+ och abslut inget jag vill ha. Skorna är dessutom rätt så dyra och alltså inget som man har råd att köpa varje vecka.

Just nu alternerar jag mellan mina gympaskor med tillköpta hälinlägg och ett par fejkcrocs som jag har inomhus och på jobbet. Jag vill ha fina skor som jag kan gå i utan att få ont!

Byråkrati- en konspirationsböld

Min rysslandsresa blir sakta allt verkligare. Nu har jag alla papper som jag behöver för att skicka in den och har bara några frågetecken an formulärsifyllningen som måste rätas ut. Det som gör mig mest nervös nu är att skicka iväg passet! Knappt en månad kvar till min New York resa och jag måste lämna ifrån mig mitt pass för att kunna ta mig iväg till moder ryssland. De säger att det bara ska ta 5-8 arbetsdagar att ordna visumet men jag känner inte riktigt att jag kan lita på att byråkratin ska vara på min sida.
Byråkrati är en enda stor konspirationsböld som spricker vilken sekund som helst.

För

Har börjat jobba nu och allt flyter på i min hemstad Skellefteå. I ett försök att ta reda på vad som är problemet med mina trilskande fötter så ahr jag idag besökt vårdecentralen och blivit klämd på samt stucken. Blev denna gång inte yr i huvudet av provtagningen vilket känns positivt men varken klämningen eller stickningen gav mig några vidare svar på varför mina fötter ständigt gör ont  nuförtiden. Så i hemlighet drar jag nu på mig mina outsägligt fula knottriga plasttofflor av den enda anledningen att de sägs vara fotriktiga och hoppas på det bästa.

I övrigt är jag lat som vanligt och tillbringar den största delen av mina lediga dagar framför tvn som mest visar hjärndödande lekprogram, för länge sedan bortglömda gamla serier och pratprogram med diverse mer eller mindre kända amerikanska kändisar. Skulle kunna göra mycket annat roligt men det är som att luften ännu inte gått in i mig igen och jag har inte ens orkat plocka fram datorn för att leka med mitt annars så älskade internet. Tror att jag är på väg mot att bli allt med "för" framför som är negativt. Fördummad, förtjockad, försenad, försoffad, förtappad i motsats till det som vore trevligare nämligen förförd och förkovrad.

Men men upp med hakan och gör något åt det brukar man väl säga, jobb imorgon iallafall.

Bonusinlägg^_^

Jag kommer nog att få äta upp det här så asmånga gånger men det bjuder jag på.
Jag måste ju sprida lite löööv!

En gammal goding helt enkelt som alla Annor i Sverige fått höra minst en (1) gång!


Infriat tomt löfte

Gick ju inte som planerat igår att jag bara skulle hämta nätverkskabeln och sen sätta mig och blogga. Som vanligt så kommer allt annat emellan så med en timme kvar på min deadline så sitter jag nu här.

Är i Skellefteå nu och njuter av de sista lediga dagarna innan jag börjar jobba. Sov till 11 idag vilket kändes som en outsäglig lyx men hade gärna sovit ännu längre om det gick!

När jag åkte hit för sommaren i söndags kväll var jag enormt sentimental på ett sätt som jag inte alls trodde att jag skulle vara. Trots att jag får träffa alla umemänniskor till hösten igen så blev jag gråtfärdig när jag sagt hejdå till folk och satt ensam på bussen hem. Börjar bli så van vid att alltid ha dessa människor omkring mig att en tillvaro utan dem int kändes kul. Väl här känns det okej eftersom att jag liksom slussas tillbaka in i mitt gamla liv. Mamma tjatar om att jag ska diska och pappa tycker att jag ska städa och min lillebror hänger vid datorn. Första dygnet hade jag stor lust att städa och vara duktig men nu slöar jag framför tvn till minst två på natten för att sen vid 11 slöa lite till fram till ett. Men slöhet är underskattat så jag kommer att fortsätta med detta underbara beteende så länge jag kan.

Ikväll åker jag och lillebror ner till Bålsta med nattåget för att fira kusin 1 på hennes student. Imorgon kväll går resan vidare från Bålsta till fd "pulver city" Kramfors för att fira kusin 2 på hennes konfirmationsdag. Från "storstad" till småstad med fd knarkstämpel alltså. Min största fundering har varit kring kläder. Har upptäckt att jag inte har några snygga sommarkläder och att jag inte riktigt vet vilken grad av snygghet som behövs. Hur pass storstadigt är Bålsta? Dvs måste man vara überstrendig bara för att det ligger nära sthlm? Måste inse att det inte alls är så viktigt men inser sen att ålsersnojan i den facila åldern av 23 plus att en del kläder gör att jag ser ut som ung 15 äldre post graviditet gör sitt ändå.

Innan avfärd ska jag hinna vaxa mina ben och packa ner lämpliga kläder i en lagom stor väska och sen vill jag ju naturligtvis ha en filt, en kudde, tidsfördriv, mat och helst av allt en liten lätt och bekväm hopvikbar säng! Fast det är bara drömmar. Självklart lär jag vakna upp var femte minut i en ytterst obekväm position för att sen somna om i en än obekvämare. Men vad gör man inte för släkt och vänner och för det roliga äventyrets skull!

Ps kan också nämna att vi ska spendera 2 timmar väntandes ytterst tidigt på lördag morgon på järnvägsstationen i Långsele...


Nu blir det benvaxning och radiolyssning!

RSS 2.0